Det är fortfarande kallt, men inte för kallt. Precis lagom kallt för att den gamla slitna skinnjackan som jag envisats med att använda under hela vintern, ska vara tillräcklig för att hålla mig varm. Vilket förvisso känns rätt idiotiskt eftersom det betyder att jag gått runt och frusit under de vinterdagar temperaturen varit mycket lägre än den är just nu. Men å andra sidan har jag ju fått se cool ut hela vintern. Man är alltid cool i skinnjacka. Eller jag iallafall, cool.
Jag gillar våren, den känns som årets början, trots att det är några månader sen vi söp omkull oss och ringde in det nya året. Att nyårsafton skulle vara årets sista dag saknar i mina ögon viss logik, särskilt med tanke på att slutet och början på ett år ser likadana ut. Nu är jag farligt nära (eller så har jag redan börjat...) att börja kasta skit på kyrkan igen känner jag, men om det inte vore för vår religionsbaserade tideräkning så skulle färre människor börja det nya året med depression... Dom skulle förvisso antagligen avsluta året rätt hängiga, men då hade dom ju åtminstone fått en bra start.
Vad var det egentligen för föräldrar som knatade till Betlehem mitt i midvintern, och lät sonen sova i ett (antagligen dåligt isolerat) stall. Inte direkt min bild av bra föräldraskap. Hade dom väntat till våren så hade grabben kanske inte blivit så underlig efter puberteten...
Min mor lät mig förvisso sova i ett timrat svinhus under en snöstorm i början av åttiotalet, men som den visa kvinna hon är så har hon som motpol till sitt agerande aldrig under min uppväxt låtit mig gå på vatten utan flytväst. Hon har heller aldrig, trots vissa meningskiljaktigheter, låtit mig hänga i gäng eller socialisera med prostituerade...
Våren har en underlig doft som jag gillar, den är rätt tung av förruttnelse samtidigt som det luktar fräscht av diverse växter som börjar vakna till igen. Det känns lite grann som när man sprayar nybilsdoft i en gammal bil, förvirrande, uppiggande och definitivt på väg åt rätt håll.
tisdag 17 mars 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)