Drogliberalism.

Massuppfitta mig rätt.
Jag är och förblir i grunden en motståndare till droger.
Men vissa dagar... Ganska många dagar, känner jag att jag tvingas brottas med frågor som endast ett kraftigt crackberoende kan lösa helt och hållet. Frågor som det inte finns nån patentlösning för. Som "Vad ska jag göra med min lediga dag?"...
Dom flesta människor har säkert asmycket vettiga saker som dom gör med sina lediga dagar, själv blir jag fullkomligt apatisk, klär oftast inte på mig, går väldigt sällan utanför dörren (om jag går utanför dörren så ser jag till att vara påklädd...)
Jag spenderar mina lediga dagar iförd endast kallingar framför tv'n, där jag under mina vakna stunder ömsom försöker följa tv-serierna som inte är tillräckligt bra för att sändas kvällstid, och ömsom filosoferar kring ytterst existensiella tankar som "Undrar om mjölken har gått ut? Äh, skit samma, jag orkar ändå inte gå till ICA..."
Nej, tacka vet jag crackheads, dom sysselsätter sig i alla fall...